Landstinget i Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.lj.se/smittskydd

Patientinformation Clostridium difficile infektion

Vad är Clostridium difficile?

Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas i tarmen hos framför allt små barn och äldre. Vanligtvis ger den inga symtom utan är en del av tarmens normalflora.
Clostridium difficile kan överleva lång tid utanför kroppen t.ex. i sjukhusmiljö.

Varför blir jag sjuk av Clostridium difficile?

Antibiotikabehandling i kombination med nedsatt allmäntillstånd är den vanligaste orsaken till infektion. Antibiotika minskar mängden ”goda” bakterier i tarmen och clostridium bakterierna, som inte påverkas av antibiotikan, kan då föröka sig.

Vilka symtom ger Clostridium difficile infektion?

Vattniga diarréer, buksmärtor och måttlig feber är vanliga symtom. Svårighetsgraden av symtomen kan variera.

Hur ställs diagnosen?

Du får lämna ett avföringsprov. Det skickas till laboratoriet för analys.

Hur sprids Clostridium difficile?

Smittan sprids framförallt vid diarré. Bakterierna från avföringen kan förorena ytor som vidrörs efter toalettbesök t.ex. toalettsits, spolknopp, kranar, dörrhandtag. Händer som vidrör dessa ytor kan sedan sprida bakterierna vidare till andra ytor. Därför är noggrann handhygien efter toalettbesök mycket viktigt för att minska möjligheten att få i sig bakterierna eller sprida dem vidare.
För att Clostridium difficile bakterierna ska orsaka sjukdom måste de komma ner i tarmen via munnen.

Hur blir jag frisk?

Måttliga diarréer kan gå över utan behandling när du inte äter antibiotika längre.
Behandling av diarréerna ges med en antibiotikasort som är verksam mot Clostridium difficile. Det är viktigt att du följer läkarens ordination. Skulle du få diarré igen efter avslutad behandling ska du kontakta din läkare.

Åtgärder för att förhindra spridning av Clostridium difficile på sjukhus

Du får ligga på eget rum med egen toalett så länge du har diarré och ett par dagar efter att de har upphört. Under tiden du har diarré ska du inte lämna ditt rum.
Om du behöver undersökas eller behandlas utanför rummet ska du duscha och byta till rena kläder och sängen ska renbäddas.
Mat serveras på rummet. Vi ber dig vara extra noga med din handhygien före måltid och efter toalettbesök.

Du får ta emot besök. Dina besökare ska vara noga med sin handhygien innan de går och ska inte använda din toalett.

Personalen använder handskar och plastförkläde eller skyddsrock när de hjälper dig med personlig omvårdnad och toalettbesök. Noggrann städning av rum och toalett kommer göras minst en gång per dag. Städningen görs med klormedel, eftersom det är det enda som är verksamt mot den här bakterien.
Din rumsdörr är markerad med en skylt som påminner personalen om speciella hygienrutiner.

Så här tvättar du dina händer

1. Fukta händerna med vatten och ta flytande tvål.
2. Massera tvålen så att det löddrar och gnugga alla ytor på händerna minst 30 sekunder.
3. Skölj noggrant av alla tvålrester.
4. Torka händerna torra med torkpapper eller egen handduk. (Frottéhandduken byts dagligen.)

På sjukhus kan du gärna använda handsprit men handtvätt med tvål och vatten ska alltid göras efter toalettbesök och före måltid.

Åtgärder i hemmet

Detta gäller om du har diarré hemma:

Handhygien

Tvätta händerna med flytande tvål efter toalettbesök, före matlagning och före måltid. Använd en egen handduk som du byter ofta.

Personlig hygien

Byt underkläder och duscha gärna dagligen.

Städning

Noggrann städning, framför allt i badrum/toalett, är viktig så länge du har diarré.  Bäst är att städa med microfibermopp och microfiberdukar och rengöringsmedel eller Klorin. Var extra noga med ytor som är synligt nedsmutsade med avföring. Torka bort avföring med toalettpapper före rengöringen. Moppar och dukar tvättas i 60ºC, helst efter varje städning.

Tvätt av textilier

Om avföring kommit på textilier sköljs det bort före tvätt. Tvätta i tvättmaskin i 60ºC. Textilier som inte tål 60ºC tvättas separat. Värme har god effekt att döda bakterierna. Därför kan textilier med fördel torktumlas, torkas i torkskåp eller strykas med strykjärn efter tvätt.

Porslin

Diskas för hand eller i diskmaskin.

Anhöriga

Normalt är riskerna mycket små för anhöriga att smittas och bli sjuka. De ska vara noga med sin handhygien och inte använda samma handdukar som du. 

 

 

 

Ansvarig

Gunhild Rensfeldt
Hygiensjuksköterska

036-32 50 82

Version

Reviderat
2013-07-31

Fastställt
1994-11-01

 

 

Dela denna sida:

Facebook Epost Twitter Pusha Delicious Google Vad är det här?
Uppdaterad: 2013-07-31
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, Landstingets kansli