Landstinget i Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.lj.se/fakta

Hicka - palliativ vård

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Allmän palliativ vård. Kontakta enhet med kompetens i specialiserad palliativ vård om symtomlindring ej uppnås (VAS
> 3).

Diagnostik och utredning

Ofrivillig, hastig och krampaktig sammandragning av mellangärdet med häftig inandning och påföljande tillslutning av struphuvudet. Vid inandningen och stämbandens snabba stängning uppstår det karakteristiska ljudet.

Orsaker

Lokal irritation av diafragmamuskeln eller nervus frenicus. Denna irritation kan t ex. orsakas av gastrit, ulcus, hiatushernia, ventrikelretention, pleurit, pneumoni, lungcancer, perikardit, hjärtinfarkt, peritonit, subfrenisk abscess, pankreatit, buktumör, aortaneurysm, sarkoidos, gikt eller uremi.
Dessutom kan hickan orsakas av skador i CNS, trombos i den basala hjärnartären, infarkt i hjärnstammen, hjärnblödning eller vid encefalit.

Utredning

Anamnes beträffande bröst-, buk- eller neurologiska symtom. Somatisk undersökning.
Uteslut åtgärdbara orsaker. 

Behandling

Pröva först omvårdnadsåtgärder enligt nedanstående.

Rekommenderad farmakologisk behandling

Pröva i första hand Baklofen (Baklofen) per os 5-10 mg x 3. Alternativ:

  • Gabapentin (Gabapentin) per os 300 mg x 3
  • Svälj långsamt Lidokain (Xylocain) viskös 10 ml
  • Haloperidol (Haldol) per os 1 mg x 2-3 alternativt injektion haloperidol sub kutant 1 mg x 2

Vid misstänkt ventrikelretention pröva metoklopramid (Primperan) per os 10 mg x 3, i värsta fall avlastning av dilaterad ventrikel.   

Omvårdnad

Pröva först enkla åtgärder som att dricka kallt vatten, hålla andan eller tillfälligt andas i en plastpåse. Att en kort stund andas i en plastpåse ökar koldioxidtrycket, vilket ibland kan bryta hickan. Oftast räcker inte dessa enkla behandlingsförslag för patienter i palliativ vård. 

Fastställt: 2009-10-28

Reviderad: 2013-12-09

Giltigt till och med: 2015-12-09

Fastställt av: Medicinsk programgrupp pallativ vård och primärvård

Ansvarig Faktagrupp: Palliativ vård

Granskat av Faktagrupp: Palliativ vård

Kontaktperson för innehåll:

Karin Adolfsson, Överläkare, Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Jönköpings sjukvårdsområde

Författare:

Referenser

  • Regnard C. Dysphagia, dyspepsia and hiccup. In:Hanks G, Cherny N, Christiakis N, Fallon M, Kaasa S, Portenoy R, editors. Oxford textbook of Palliative medicine fourth edition.
    Oxford; Oxford University Press; 2004 p.825".
  • Smith HS, Busracamwongs A. Management of hiccups in the palliative care population. Am J Hosp Palliat Care. 2003 Mar-April; 20(2): 149-54
  • Tegeler ML, Baumrucker SJ. Gabapentin for intractable hiccups in palliative care. Am J Hosp Palliat Care. 2008 Feb-Mar;25(1):52-4
  • Treatment of chronic hiccups in cancer patients: a systematic review.
    Calsina-Berna A,García-Gómez G,González-Barboteo J,Porta-Sales J
    Palliative Care Service, Institut Català d´Oncolcogia, Univeristari de Bellvitge Hospital, L´Hospitalet de LIobregat, Barcelona, Spain. acalsina@iconcologia.net
    PMID:22891647 (PubMed - indexed för MEDLINE)

Dela denna sida:

Facebook Epost Twitter Pusha Delicious Google Vad är det här?
Uppdaterad: 2013-12-17
Gun Ljungqvist, Urologkliniken, Jönköpings sjukvårdsområde