Region Jnkpings ln FoUrum social välfärd
http://plus.rjl.se/fourumsocialvalfard
Twitter

Följ det regionala FoU-arbetet inom socialtjänst, skola och fritid.

@FoU_regionjkpg

2017-10-03 8.44

Hopp, livsstil och tid är viktiga delar i återhämtning

Sambandet mellan psykisk hälsa, fysisk hälsa och återhämtning var temat för den konferens som länets kommuner tillsammans med regionen höll i Värnamo den 27 september.

Tre personer tittar in i kameran och ler. Framför dem på ett bord står en dator och en kanna vatten.
Nadia Melkstam, Kajsa Ekholm och Annelie Skogefors berättade om utvecklingsarbetet med hälsofrämjande insatser i Värnamo. Foto: Lisa Andersson.

Mätningar visar att risken att dö en för tidig död är större i samband med psykisk ohälsa än hos populationen i stort. Av den anledningen måste vi göra något åt att förutsättningarna ser så olika ut.

Faktorer som stress, somatisk hälsa, socioekonomiska faktorer och livsstil påverkar oss både fysiskt och psykiskt.

Just livsstilsförändringar är något som bör lyftas fram i större utsträckning, som ett komplement till psykofarmaka och psykologisk behandling.

Fysisk aktivitet förebygger och läker

Fredrik Ståhlfors, som är psykiatriker i Värnamo, visade på sambandet psykisk hälsa och fysisk aktivitet och motion.

Forskning visar hur regelbunden motion minskar risken för somatiska sjukdomar, men också förebygger psykisk ohälsa och underlättar återhämtning. Fysisk aktivitet ger stor effekt när det gäller depression och ångest. Hos unga syns även skillnader på skolresultat och inlärningen. 

Trots kunskap om vikten av motion är det få professionella som lyfter fram detta ikontakterna med patienten. En annan studie visar att så få som 10 % tar upp livsstilsfaktorer och pratar fysisk aktivitet med sina patienter.

Det handlar inte om att träning ska ersätta medicin eller psykologisk behandling, utan komplettera.

Hoppets man – Alain Topor

Alain Topor är psykologen och forskaren som många förknippar återhämtningsbegreppet med inom svensk psykiatri. Hans forskning visar bland annat att hopp, bemötande och tid är avgörande för hur individen lyckas med sin återhämtning.

Han ger en del kontroversiella utdrag ur sin och andras forskning: att vi ställer för många och olika diagnoser, vi ställer rent felaktiga diagnoser och att fler lyckas återhämta sig från psykisk ohälsa i utvecklingsländer än i våra välfärdsländer.

Topor lyfter personalens betydelse med betoning på bemötandet. Att finnas där som medmänniska, att våga fråga personen i fråga vad som hänt och vad som gör att det känns bättre eller sämre – självklara saker som vi kanske glömmer bort i fokuseringen på diagnos och behandling.

Som personal har vi kunskaper och erfarenheter som efterfrågas, vi accepterar inte en stigmatisering av symtomen, vi har tystnadsplikt och vi kan förmedla kontakter eller resurser som patienten eller brukaren behöver.

Ofta handlar det om vardagliga saker, att personal ser och hör och gör det där lilla extra – för att hoppet ska återvända.

Det måste också få ta den tid som krävs; tid att skapa förtroende, att lyssna och att ta in den det gäller på riktigt.

Länets utvecklingsarbete inom återhämtning

Deltagarna fick höra mer om länets satsning på peerutbildningar. Peer är en benämning på en person som bidrar med sina erfarenheter och sin specifika kunskap om psykisk ohälsa i utvecklingen av vård och omsorg. En utbildning för peers startade i september och mot slutet av året diplomeras 15 nya peers.

I Värnamo arbetar kommun och region tillsammans i ett projekt för hälsofrämjande insatser inom psykiatrin. De har sett att personer med psykisk ohälsa inte alltid söker vård eller följer sin behandling. De kan sakna stöd hos närstående, uppleva stigmatisering eller biverkningar av medicin – allt detta gör att risken för somatisk ohälsa och för tidig död ökar.

Genom att jobba med individens motivation, checklistor och hälsosamtal har upptäcktsgraden ökat och fler får den hjälp de behöver för att förändra sina vanor.

Vi fick också lyssna till Britt-Marie och Ylva som med hopp och en stor portion humor berättade om sina erfarenheter av psykisk ohälsa och om hur de har ändrat sin livsstil, vilket har fått dem att må bättre på flera sätt.

Uppdaterad: 2017-10-03
Lisa Andersson, Primärkommunal utveckling, Kommunal utveckling